Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fogden från Hedemarken Mörten Tuesen är här»,
sade han. »Han har sprängt hästen på vägen hit
och anmäler, att bönderna äro i fullt uppror.»
»Vad säger I nu?» sade hertigen till Jon Poulsen.
»Menar I heller icke nu, att biskop Karl står bakom
detta?»
»Jag tror som eders nåde», sade kanslern. »Men
jag vet det inte.»
Morten Tuesen kom in och avlade berättelse.
Över hela Hedemarken voro bönderna i uppror.
De nekade att betala sina skatter och avgifter, av vad
namn de vara månde. De från Solör voro också med,
och anförare för dem alla var en ringa adelsman, som
hette Herluf Hyddefad och som redan indelat dem i
ordnade skaror och lovat dem att föra deras sak till
seger. De hade hotat Mörten Teusen till livet o:h likaså
Sören Skåning, som de belägrade på hans gård.
»Upp alle man», sade hertig Kristian, när fogden
hade slutat sin berättelse. »Här finns ingenting att
betänka sig på. Låt samla allt vi ha av krigsfolk på
Aggershus, så tågar jag själv mot de upproriska
bönderna.»
»Om jag finge säga ett ord, eders nåde, så vore det
bättre att avskeda Sören Skåning och kanske Mörten
Tuesen med», sade kanslern. »De ha under långliga
tider farit så hårdt fram, att böndernas uppror lätt kan
förstås, om ock inte försvaras. Om I giver mig lov
så skall jag själv redan i dag fara till Hedemarken, och
får jag förkunna för bönderna, att de båda fogdarna
avskedats, skola de säkert falla till föga.»
»Aldrig», sade hertig Kristian, och hans ögon voro
återigen onda och blodsprängda. »I detta land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>