Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säkert se dig flyga ut ur skorstenen och rida till
Blåkulla för att möta de andra häxorna, där de fångade
tre trollpackor i fjol. Låt mig få se kvastskaftet.»
»Kom hit skall du få smaka det>, svarade Sigbrit
och klämde hårdt om käppen.
Skomakaren skrattade och sprang sin väg, och det
blev åter tyst. Sigbrit nickade till och vaknade igen och
tänkte på att gå in. Då lyfte hon plötsligt huvudet
och såg ut över hamnen.
För den sakta brisen kom ett stort fartyg glidande
och kastade ankar strax utanför Kungsgården. Det
var många människor ombord, och de sjöngo och
skrattade. Sigbrit förstod, att de firade
midsommarfest ombord... nu fick hon också syn på en tänd
tjärtunna, som var rest på en stång i aktern och
som lyste på långt håll.
Hon förstod, att det var en örlogsman. Så fick
hon se två andra fartyg av samma slag, som kommo
efter och kastade ankar tätt intill, och då tänkte hon,
att det måste vara konung Kristian, vilkens ankomst
väntades i dessa dagar. Hon såg, att man satte ut
en stor båt, som blev rodd till Kungsgårdens brygga.
Ett halvtjog karlar sprungo i land, rådslogo en stund
och gingo sedan mot slottet.
Sigbrit kunde höra, hur de ropade och bankade
på porten, men ingen svarade dem och ingen öppnade.
Hon tänkte, att om det var den unge konungen, så
skulle han få en märkvärdig föreställning om, hur
Henrik Bagge höll vakt om den viktigaste borgen i
Norge. Men konungen var väl inte bättre än de andra,
vad än Jörgen Hansen sade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
