Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NIONDE KAPITLET.
Vaknatten.
Konungen stod alldeles intill elden med Erik
Walkendorf och Albrecht von Hohendorff.
De stodo bland en mängd bönder, som inte fingo
någonting med av de goda dryckesvaror, som
flödade omkring elden, men som fingo lov att se på
förlustelsen och tycktes vara nöjda med det. De hälsade med
bifallsrop eller yttringar av misshag vad som sades av
de gode män, som lågo i en ring och drucko. Det
hände även, att de blandade sig i talet och blevo
nedhånade eller bortkörda.
Där låg Henrik Bagge, trygg och glad och redan
mer än berusad. Där var Jörgen Hansen, på vilken
ölet synbarligen inte hade bitit. Där voro stadens
fogde och borgmästaren och så godt som alla ansedda
norska köpmän i staden. Där voro tre av Henrik
Bagiges underbefälhavare, och där var framför allt
Hermann Willums, bredare och gladare än någon av de
andra, skrytande och skrävlande som alltid.
Bakom dessa sutto deras tjänare och deras
gårdsdrängar, färdiga att forsla dem hem, om de inte
kunde gå själva, vilket var det troligaste. De drucko ur en
sämre tunna, men icke mindre ofta, och blev det
bråk mellan deras husbönder, slogo de på svärden
och gåvo tillkänna, att de voro redo, om det skulle
bli slagsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0078.html
