Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du ar munk», sade han skrattande. »Men jag
är konung, och Dyveke är min.»
Så tog han sin sammetsbarett och gick
smågnolande bort.
Erik Walkendorf såg ett ögonblick senare från
rutan, att han promenerade med Dyveke i parken.
»Gud och alla helgon vete, vart detta bär hän»,
sade han till Albrecht von Hohendorff, som stod
bakom honom.
Albrecht bugade sig
Kanslern såg på honom och brast i skratt åt hans
min. Och kammartjänaren skrattade pliktskyldigast med
kanslern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
