Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slut. Det vore väl för dig, om du, bleve välsignad med
barn. Då finge du något att sysselsätta dig med och
band kungen fastare till dig.»
»Jag vet inte det», svarade Dyveke. »Stundom
önskar jag det och stundom inte. Vem säger, att kungen
fortfarande skulle hålla mig kär, ifall jag förlorade
min skönhet, om också bara för en tid?»
Edle lät skytteln gå och gnolade därtill.
»Om hans nåde gifter sig då?» sade hon plötsligt
och slutade väva.
»Det vågar jag inte ens tänka på», svarade Dyveke.
»Du måste dock tänka på det», sade Edle. »Om
inte förr så när konung Hans dör, måste hans nåde
välja sig en gemål och skaffa riket en arvinge. Den
saken är viss och kan inte bli annorlunda.»
»När gamle kungen dör, blir allt annorlunda»,
svarade Dyveke. »Då får min käre herre tre riken att styra
i stället för ett. Då får jag säkerligen se honom endast
sällan, och han kommer snart att glömma sin lilla
duva.»
»Men då kommer han att giva dig gods och län»,
sade Edle. »Rik skall du bliva och mäktig, och om du
ännu är ung och skön och fager, så skola rikets
förnämsta herrar kappas om att begära dig till äkta.»
»Tig med ditt prat», sade Dyveke vred. »Om min
käre herre går ifrån mig, så dör jag, så mycket du vet
det.
»Tror du, att man dör av kärlek», svarade Edle.
»Jag tänkte så själv en gång, när jag var i Bergen
ned Hans och han endast såg dig och inte ville veta
av mig. Men så reste du bort, och Hans fick mig kär
igen och då brydde jag mig inte vidare om honom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
