- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Dyveke /
198

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Guds död!» skrek kungen.

Han rusade upp och slog i bordet med knytnäven,
först med den ena, så med den andra och så med båda.
Han lade hareden på svärdsfästet och släppte det igen.
Han gick mot dörren lör att kalla på Albrecht von
Hohendorff, men lät det sedan vara.

Sigbrit satt med hakan stödd mot käppkryckan och
såg rätt framför sig.

»I spörjer mig om vad jag vill», sade hon. »Jag
vill makten, ers nåde. Jag vill allt det som är en
kvinna förmenat. Gud gav mig en mans själ i min
kvinnokropp, och ingen vet vad jag led, när jag
dvaldes bland kvinnorna i Bergen och såg deras
ynkedom och aldrig fick göra det jag önskade. Då mötte
jag ers nåde och såg att I var en man. Min dotter
blev eder frilla, men det var bara något som förde
oss samman. Om eder älskog slocknade i detta nu,
skulle I vara densamme för mig som jag för er. Jag
har givit er del av det jag erfarit i mitt fädernesland,
jag har styrkt er i er kamp mot denna slösaktiga,
odugliga adel, som ödelägger riket, i edert arbete för
borgarna, som bygga upp landet. Det är min belöning,
att jag får använda mina krafter. Om det också inte
går en dag så långt året är, som jag ej förbannar mina
kjolar, som hindra mig att sitta bland edra bästa män
i rikenas råd, så är jag dock hundrafaldt mer nöjd med
min tillvaro nu än jag varit förr. Och om I lever ännu
några år till och jag desslikes, då skall Sigbrit Willums
namn nämnas i dessa rikens historia.»

Konung Kristians vrede slocknade under dessa ord.
Han famlade efter en stol, fick fatt i den, drog den till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free