- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Dyveke /
218

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att fortast möjligt rida till Hvidöre, så att de inte skulle
komma in i trängseln och lida förfång.

»Och tala inte om för hans nåde, att jag hjälpte
eder hit, fru Dyveke», sade skrivaren. »Jag kunde
bli lönad med otack för det.»

När de kommit till kungsgården, drog sig Dyveke
tillbaka till sin kammare. Hon hade glömt, vad de
hade sagt om henne, och tänkte endast på kungen.
Hon var lycklig över att ha fått se honom i all hans
prakt och begärde ingenting för sig själv. Men hon
kunde inte stå ut att höra på Edles prat.

Det kunde däremot Sigbrit Willums. Hon frågade
och frågade den unga kvinnan om allt vad hon hade
sett. Hon blåste under hennes förargelse över att hon
inte själv hade fått vara med, och det roade henne
mycket, när Edle grät och slet sina kläder. Hon
okvädade de förnäma herrar, som Edle berättade om, gjorde
sig lustig över deras kvinnor och hånade deras glans
och dygd. Hon berättade mången ful historia för Edle
den kvällen. Det var som om hon ville hämnas för
att hon inte själv hade varit med bland rikets stormän,
där hon rätteligen kände sig höra hemma. Hon fällde
också så skarpa ord om kungen, att Edle hajade till
och blev helt betänksam. Men morgonen därpå var
hon sig själv igen, och när Edle försökte antyda på
vad de talat om på kvällen, låtsades hon vara
fullständigt oförstående, bannade henne i de hårdaste ord
och tvingade henne barskt att genast gå till sin vävstol.

Tre veckor senare kom det hälsningar och brev
från Didrik Slaghök, som tack vare Sigbrit lyckats få
följa med bröllopsbeskickningen.

Detta hade visserligen mött motstånd, alldenstund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free