Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han pekade på Torben Oxe, som kom gående
över slottsplanen fram emot dem.
»Ja ja, men han kommer för den fagra Dyvekes
skull», sade Mogens Gjöe skrattande. »Hör, Torben,
vill I äkta Dyveke, skall hon få en brudutstyrsel
av rikets råd, som ingen sett maken till här i Norden.»
»Så skämtsam I är, herr Mogens», sade Torben
Oxe.
I detsamma veko alla undan. Konungens häst
fördes fram till trappan, i nästa ögonblick kom han själv,
svingade sig upp i sadeln och red bort. Herrarna
blottade sina huvuden och konungen vinkade lätt.
»Hans nådes ögon voro röda», sade Torben Oxe.
»Då är det på tok.»
»Ja, hans nåde har i sanning orsak att vredgas i
dag», sade Mogens Gjöe. »I morse kom det ett bud
från Burgund, som nog var ägnat att sätta myror i
huvudet på honom.»
»Vad vet I ?» frågade Torben Oxe.
»Här ingenting», sade Mogens Gjöe.
»I är alltför försiktig», sade herr Torben, i det
alla gingo tillbaka in. »Nu ilar hans nåde till
Sigbrit med nyheten.»
»Där är den också i godt förvar», sade herr
Mogens. »Och kan någon avvända konungens vrede, så
är det hon.»
De gingo nu in i Torben Oxes kammare och
överlade om den dåliga nyhet, som doktor Johan Sueket
samma morgon medfört från Nederländerna och deras
miner blevo ansenligt betänksamma.
Det rörde sig om varken mer eller mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
