- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Dyveke /
262

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många frågor att avhandla med henne om. Men även
han blev till slut trött på hennes övermod.

»Om hon nöjde sig med att vara gaturenhållare, så
skulle jag för visso beskydda henne», sade han en dag.

Och så rådgjorde han med de andra om, hur de
skulle få bort Dyveke, i den ganska naturliga tron, att
det var hon som var orsaken till Sigbrits makt.

Han och de andra herrarna förde hemliga
underhandlingar med det burgundiska hovet, och många
förslag framkommo, om hur de skulle få undan Dyveke.

Slutligen bildade han tillsammans med abboten i
Sorö och priorn i Antvorskov en hel
sammansvärjning i avsikt att få påven att inskrida. De skickade
en betrodd man med ett hemligt brev till Rom. Men
Didrik Slaghök hade sedan gammalt sina förbindelser
därnere. Han fick reda på komplotten och lät den
ögonblickligen komma till Sigbrits kännedom.

Sigbrit Willums sade ingenting därom till
konungen. Men hon lät herr Mogens förstå, att hon visste
besked, och från den dagen höll han sig så mycket
som möjligt borta från henne.

»Hade hon makt, som hon har vilja, så hängde jag
i galgen», sade han.

Han hade blivit länsherre på Skanderborg, ökade
ständigt sin rikedom och makt och var som förut
konungens förtrogne, fast han nu mera sällan kom
till hovet. Sigbrit kallade honom för »kungen över
Norra Jylland» och passade på varje tillfälle att
förtala honom för konungen, men utan framgång.

Sigbrit var för övrigt heller icke ensam om det.

Hon förstod att välja sitt folk, antingen hon skulle
bruka dem att redligen sköta ett ämbete eller till att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/1/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free