Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På aftonen samma dag satt kung Kristian vid sin
drottnings sjukläger.
»Elisabeth», sade han. »Det finns här i staden
en klok kvinna, som förstår sig på att böta sjukdomar,
fast de lärda doktorerna kalla henne för trollpacka och
döma henne hårdt. Min tro är, att hennes konst skulle
kunna böta eder. Jag har varit hos henne och fört
henne hit. Vill I förtro eder åt henne?»
Elisabeth rodnade av glädje.
»Och det har I gjort för mig, käre herre», sade
hon och räckte honom sina trötta händer och strålade
av ett lyckligt leende. »Låt henne komma, o, låt
henne komma!»
»Hon är här utanför», sade konungen. »Hon har
endast uppställt det villkoret, att hon, får vara ensam
med eder. Varken Rolandine eller jag få vara i
rummet, medan hon utövar sin konst.»
Gå ut, Rolandine», sade Elisabeth ivrigt. »Och
passa noga på, att ingen kommer hit in. Hans nåde
har varit ute i staden och skaffat mig läkedom.»
Hon räckte kungen händerna på nytt.
»Gå då, min käre herre, och låt kvinnan komma in,
som I skickat efter för att böta mig.»
Sigbrit Willums stod vid drottningens huvudgärd.
Hon var insvept i en stor kappa och hade dessutom
bundit sin svarta huvudduk så, att man knappast såg
mer än hennes ögon. Hon stödde sig på käppen och såg
stadigt på den sjuka. Hon stod så, att drottningen
måste vrida huvudet bakåt för att kunna se henne.
»Sätt dig, goda kvinna», sade Elisabeth. »Hans
nåde har sagt mig, att du kan bringa mig läkedom,
så att jag blir frisk.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
