Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I veta. att fru Margaretha i Bruxelles är en hederlig
kvinna, som plågas mycket av att hemgiften inte är
betalt. Hon dövar sitt samvete endast med att I
försummar hennes unga brordotter. Vore den saken
ordnad, så skulle hon sätta hårdt mot hårdt och skaffa oss
pengarna innan året var slut.»
»Guds död, Sigbrit Willums», sade konungen och
slog handen i bordet. »Visserligen har jag fått höra
mycket för Dyvekes skull, men aldrig har det fallit
mig in att tänka, att hennes moder skulle bedja mig
bryta med henne.»
»Jag ber inte om det heller», svarade Sigbrit. »Jag
talar bara om för er hur saken är. Mången furste har
haft både en och två och tre frillor och ändå visat
sin gemål nödtorftig ära. Om I sände bort Dyveke en
tid, och drottningen finge ett barn, så skulle allt bli
bra ordnat i en fart, både för eder och riket.»
»Guds död!» utropade konungen igen.
Han såg på henne och visste inte, vad han skulle
säga. Han var röd i ögonen. Plötsligt brast han i
skratt och slog handen i bordet. Sigbrit satt utan att
låta sig störa och såg på honom, som om han varit
en ostyrig pojke.
»Sigbrit Willums», sade han därefter, »tycker I inte,
att det vore bäst, om jag gifte bort Dyveke med en av
mina adelsmän?»
»Gärna för mig», svarade Sigbrit. »Det gjorde eder
fader med fru Edle, och han var lika god konung
som I.»
»Men han hade inte låtit eder råda som jag»,
sade konungen.
»Jag hade heller inte brytt mig om att råda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
