Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»De tyckte, att det var bra», svarade konungen
skrattande. »Jag nämnde inte namnet på den, jag
ämnade fria till, så att var och en tänkte på sin dotter.»
»Nåja», sade Ellen Marsvin, »Kirstines släkt är väl
så god, att ingen kan ha något att invända mot den.
Om eders nåde driver igenom denna sak, så har I med
eder Munkarna och Rosenkrantzarna och även
Gyldenstjernerna, Bildarna och ännu flera, som äro
besläktade med oss.»
»Jag har just tänkt detsamma», sade konungen.
»Dock skulle rikets hela adel ingenting hava vägt i
vågskålen, om inte jungfrun själv behagat mig. Jag
är trött på mitt ensliga liv, Ellen. Vågar du lova
mig, att din dotter blir en god maka åt mig? Blir hon
det, så skall jag visa henne en sådan aktning och ära,
som hittills aldrig kommit någon adlig jungfru till del.»
»Jag tänker, att den saken beror på eders nåde
själv», sade Ellen. »Går det galet, så får I nog
tillskriva eder själv skulden. Lätt bekommet, lätt
förgånget, säger ett gammalt ordspråk. Hade I väntat
tills trolovningen och bröllopet ägt rum, så hade nog
Kirstine fått större aktning för det heliga äkta ståndet.»
»Jag vet åtminstone», svarade konungen, »att
varken hon eller jag äro gifta, så att vi ha inte gått någons
ära för när och inte heller brutit något löfte, när vi
gåvo oss åt varandra. Eller vet I om Kirstine älskat
någon förut?»
»Nej, det har hon inte», sade Ellen Marsvin hastigt.
»Från det ögonblick, eders nåde kysste henne, har
hon endast tänkt på eder och då var hon ju bara ett
barn.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
