Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»O, ja, ja!» sade hon och klappade händerna.
»Vi narra dem allesammans», sade han. »Du
sätter dig till häst och rider ut ur staden den ena dagen,
och jag följer efter den andra. Thomas Null och
Vilhelm Dopp skola följa dig med tio svenner. Du
kan sprida ut ryktet att du reser till Fyen för att gästa
fru Ellen. Men när I kommit ett stycke utanför
Västerport, så vänder I och rider till Fredriksborg så fort
hästarna orka. Dit kommer jag sedan, och där skall
bröllopet stå. Intet ställe i riket är mig så kärt som
det, där jag är född och där jag nu på tolvte året håller
på att bygga min vackra borg. Där skall slottspastorn
välsigna vår förening, och där skola vi sitta i många
år i fröjd och gamman.»
»O ja, o ja!» sade Kirstine.
Hon frågade ut honom om slottet.
»Det är underligt, att du inte varit där förut»,
sade konung Kristian.
Han började berätta om slottet, tog fram ritningar
och beräkningar och visade dem för henne, medan hans
ögon strålade av glädje över detta stora verk, som
han hoppades att snart kunna fullborda.
Kirstine nickade och log, men hörde inte på. Det
tråkade ut henne, när konungen talade om dylikt.
Många gånger förr hade hon med möda dolt sina
gäspningar, när han talade med henne om sina företag.
Nu tänkte hon endast på, att det skulle ske, som hon
fikat efter mer än någon av släkten, även om hon
hade förstått att dölja sin längtan.
Hon förtrodde sig endast åt Abelone, som nickade
belåtet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
