- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Kirstine Munk /
91

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Mest tyckte han om när Kirstine satt hos honom
i hans arbetsrum och sömmade lin eller lät skottspolen
gå i den dyrbara väv, han låtit sätta upp åt henne.

Då talade han vid henne om allt, som låg honom
om hjärtat, och märkte aldrig, hur ofta hennes tankar
voro på annat håll. Hon hörde endast riktigt på, när
han talade om fester, som skulle hällas med anledning
av främmande sändebuds ankomst, och mången gång
prisade han henne för det glada sätt, varmed hon
förstod att underhålla de främmande herrarna, och
för hennes skönhet, när hon rikt smyckad satt vid
hans bord.

Ofta lutade hon sig över hans axel och tittade i
kassaboken, som han förde mera omsorgsfullt än någon
köpman eller herreman, och mer än en gång gjorde
hon invändningar både mot den ena och den andra
posten. Hon begrep inte, att han gav ut så mycket
pengar till den eller den, och hon förstod ännu mindre,
att han skrev upp varje daler, som gick ur hans
börs.

Men konungen skrattade bara åt henne.

»Kungen är kungen», sade han. »Jag måste giva
rikligt, där jag förstår, att det är nödvändigt, och ingen
har sett mig snåla, där det gällt rikets ära och
kronans glans. Men jag måste väl bevaka mina tjänare,
så att de inte bedra mig. De tro, att konungen
ingenting ser, och så kommer jag över dem och får tag i den
ena skälmen efter den andra. Och just för att alla
bedja och fordra, måste jag ge akt på, vad jag ger ut,
så att räkenskaperna stämma till slut.

»Det där förstår eders nåde bättre än jag», sade
Kirstine. »Jag är också glad för att 1 bygger det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:43:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dandrott/2/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free