Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så ofta prinsen och Kirstine Munk träffade
varandra utan att konungen var närvarande, växlade de
skarpa ord. Han räknade henne inte för stort mer
än konungens frilla, och hon tänkte, att om konung
Kristian inte hade haft några söner med högtsalig
drottningen, så skulle hennes son Valdemar Kristian
ha blivit rikets konung.
När det kom till hans nådes öra, att det varit något
uppträde mellan dem, framställde hon alltid saken så.
att hela skulden föll på prinsen, och konungen trodde
henne så mycket mera, som han var van att endast
höra dåliga saker om sin äldste son.
Så inträffade det, att prins Kristian blev bekant
med fru Anne Lykke, Kaj Rantzaus änka. Hon var
mycket vacker och fast hon var tolv år äldre in
prinsen, blev han alldeles betagen i henne.
Han reste omkring med henne i riket, till stor
förargelse för alla rättskaffens män och kvinnor. Men
var hon också hans frilla, så var det dock med tanke
på, att han en gång skulle taga henne till sin gemål.
»Varför skulle inte prinsen gifta sig med mig. när
konungen gift sig med Kirstine Munk? sade hon.
Det fick fru Kirstine veta, och hon upptändes av
stor förbittring. Konungen var redan förut ond. så
att det var lätt nog för henne att upphetsa honom
ytterligare.
»Eders nåde måste göra slut på detta, sade hon.
»Den fräcka kvinnan vågar jämföra sig med mig. Och
dock vet hon och hela världen, att I hade en arvinge
till riket, ja två prinsar förutom prins Kristian, med
eder furstliga drottning, innan I lät viga eder vid
mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
