- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Kirstine Munk /
161

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

överröstade soldaternas rop. Regementen böljade fram och
tillbaka och den lilla bäck, som flyter genom slätten,
var röd av blod.

Det var konung Kristian, som kämpade den
avgörande kampen mot Tilly. Redan före soluppgången
hade slaget börjat. Och nu var det avgjort. Så manligt
än danskarna kämpade, kunde de dock inte mäta sig
med de krigsvana landsknektarna. Till en början hade
det sett ut, som om konungen skulle ha framgång.
Men Tilly hade. sörjt för att skaffa vägvisare genom
den vilda skogen, som utgjorde den danska härens
betäckning i ryggen. Vid middagstiden bröto hans
kolonner fram ur skogen. Danskarna trodde, att det
var Wallensteins här, som kommit Tilly till hjälp, och
förlorade modet.

Konung Kristian sände Rhengreven och hans
regemente mot Tillys ryttare för att försöka ännu en gång
vända krigslyckan. Men hur tappert de än kämpade,
måste de vika, och en halv timme senare var hela
den danska hären stadd på vild flykt.

Högt uppe på en brant höll konungen och såg,
hur de danska lansryttarna under anförande av Jens
Sehested, och hans eget livkompani kämpade mellan
honom och fienden. Själv hade han inte sparat sig,
utan mer än en gång varit framme i stridsvimlet. Nu
vände han med sänkt huvud sin häst till flykt.

Med honom var Wenzel Rothkirch, som nyligen
blivit hans stallmästare, och en livknekt, som förde
håns handhäst vid tygeln. Just som de redo bort,
lade en av Tillys korpraler märke till hästens dyrbara
mundering och styrde kurs på konungen med sin trupp.
Livknekten sköt ned korpralens häst, men i detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:43:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dandrott/2/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free