- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Kirstine Munk /
183

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att det klokaste han kunde göra var att rymma ur riket
och konungens tjänst så fort som möjligt. Men han
hade inte mod till det. När Kirstine Munk märkte
hans ångest, skrattade hon bara ut honom.

»Konungen vet ingenting», sade hon, »och om
någon säger det till honom, så tror han det inte. Jag
har honom i min hand och leder honom den väg jag vill.
Och fast jag vämjes vid hans kyssar, så tar jag mot
dem för din skull, min hjärtanskär, min älskare och
rätte make. Det finns ingenting jag inte kan göra för
dig. Vill du, att vi skola rymma ur riket, så skrapar jag
ihop allt mitt guld och flyr med dig till något ställe,
där vi kunna njuta av vår lycka. Jag är mycket rikare
än du tror. I åratal har jag sparat för denna stund, som
mitt hjärta sade mig skulle komma. Men vill du, att vi
skola stanna, så stanna vi och! jag nöjer mig med att
famna dig i hemlighet som jag gör nu, fast mitt hjärta
är nära att brista av längtan. Då skall jag sörja för
att du stiger i anseende och makt. Ingen post är så
hög, att du inte kan hoppas på att nå den. Min
hand skall föra dig tryggt genom alla faror till
härlighet och glans. Se, är inte min hand vacker och
stark?»

Han kysste hennes hand och glömde alla
betänkligheter, tills han på nytt var ensam.

Som han nu satt där i kammaren och andades på
rustningen och gned den efteråt med skinn gick dörren
upp och hon, som han alltid tänkte på, trädde in.

»Är du galen?», sade han och blev blek av rädsla.

»Tst!» sade fru Kirstine.

Hon drog dörren igen efter sig och stängde den,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:43:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dandrott/2/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free