Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fru Anne neg och teg. Hon såg på hans nådes
ansikte, att han tänkte annorlunda i dag än i går, men
vågade ingenting fråga.
Rhengreven bugade sig vördnadsfullt och bad att
han skulle få följa med till Rödby.
»I stannar här, greve Otto», sade kungen och lade
en särskild tonvikt på namnet, när han uttalade det,
som ingen förstod utom Kirstine. »Håll edert
regemente samlat och i krigsberedskap och värna vår
gemål och våra barn, om fienden oförmodat skulle
komma. I dag har jag ingen annan användning för
eder. Men den dag kommer kanske innan I tror,
då vi få användning för edert goda svärd.»
Så red han skyndsamt därifrån.
»Hans nåde vet allt», sade Rhengreven till
Kirstine.
»Han vet ingenting», svarade hon.
Samma dag sade hon till Ellen Marsvin, att det
var konungens vilja, att de skulle resa till Ellensborg
med barnen, då de här på Dalum voro för nära
krigsskådeplatsen.
»Hans nåde sade ingenting till mig om det», sade
fru Ellen.
»Då glömde han det i brådskan», sade Kirstine.
»Han ålade mig det flera gånger och befallde, att det
skulle ske redan i dag.»
»Då reser du väl med», sade fru Ellen och såg
misstrogen på henne.
»Jag kommer så snart jag kan», sade Kirstine.
»Då väntar jag, så att vi följas åt», sade Ellen
Marsvin. »Du är för fräck, Kirsten. Jag förstår dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
