Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men Kirstine Munk satt fullt påklädd på sängkanten,
medan konungen stod utanför.
Hon lyssnade till hans rop och log elakt. Hon
ryckte till, när dörren skakade under hans
knytnävsslag, och kramade en dolk, som hon höll i handen.
Det var hennes fasta beslut att döda honom, om han
sprängde dörren.
Så hörde hon honom tala till pigorna och gå sin
väg och allt blev tyst. Hon gömde dolken och gick
till fönstret och såg ned på slottsgården.
Drabanterna gingo därnere med hillebarderna på
armen. Väktaren satt på sin bänk vid porten och sov.
Månen seglade högt på himlen och lyste över
porttornet med dess gyllene vindflöjel.
Hon kunde höra vattnet plaska i fontänen därute
på yttersta slottsgården.
Då greps hon plötsligt av en gränslös förtvivlan.
Hon slet upp klänningen och pressade sitt nakna bröst
mot rutan. Hon kastade huvan på golvet och slog
ut sitt vackra gula hår och slet i det. Hon stampade
i golvet och jämrade sig, vred händerna och knöt
dem och sprang rundt omkring i kammaren i sin
vånda.
Hon ropade Rhengrevens namn så högt, att
pigorna därinne kunde höra det. Hon stönade kärleksord
och eder om vartannat. Hon rev bröstet med sina
naglar och slog upp fönstret, så att den kalla
nattvinden svepte in över henne.
Men det var som om den ännu mera tände hennes
blod i flammor.
Hon förtärdes av åtrå efter sin älskare, så att det
svartnade för ögonen och hon kunde knappast stå på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
