- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Kirstine Munk /
281

[MARC] Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kirstine, att han ingalunda glömt henne, och inte
somnade någon natt utan att vakna i längtan efter henne.
Men han var så eftersatt av hans nådes spioner, att han
inte vågade uppge sitt gömställe, ännu mindre draga
henne till mötes. Inte heller skulle hon fly förklädd
och i nattens mörker, som hon skrev, utan långt hellre
öppet draga åstad i sin karm under förevändning av
att hon ämnade besöka sin dotter, som var gift med
Kristian Pens och bodde i Glückstadt. När hon väl
vore där, skulle han nog få tillfälle att skicka bud om.
hur de skulle kunna träffas.

Fru Kirstine ropade till av glädje, då hon fick
detta brev.

Hon styrde om allt för sin resa, lät spänna åtta
präktiga hästar för sin karm, tog med sig tre tärnor
och flera ridande knektar framför vagnen. Jens
bollmästare skulle följa henne som hennes hovmästare
med tre välrustade svenner. Men då hon frågade
efter Jens, var han spårlöst försvunnen.

Hon fick resa utan honom och glömde honom snart,
upptagen som hon var av förväntningar på mötet
med Rhengreven. Vad hon ägde av guld och
dyrbarheter hade hon packat ner i en stor kista, som stod
på karmens botten. Och med sådant buller och bång
for hon från Boller, som om hon åter vore kungens
gemål och skulle till hovet.

Resan försiggick utan hinder, tills hon kom till
Haderslev. Där fick hon på gatan se Thomas Null,
som stod i solskenet med ryggen mot en vägg, och sina
långa ben lättjefullt utsträckta. De stirrade båda två
lika förbluffade på varandra.

»Är hans nåde på Haderslevhus ?» frågade hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:34:02 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dandrott/2/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free