Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätten om hand och låta henne umgälla värre än fru
Kirstine fått lida för hennes skull.
På detta svarade riksrådet, att de ingalunda kunde
gå in på en sådan hemlig rättegång mot fru Vibeke,
i det att de då skulle handla ackurat lika illa mot henne
som kung Kristian handlat mot fru Kirstine, då han
utan att taga dom lät fängsla henne på Stjernholm.
Men de utgåvo under rikets sigill ett brev, vari de
erkände fru Kirstines lagliga äktenskap och hennes
barns äkta börd, dock så att varken hon eller de hade
någon arvsrätt efter kung Kristian, som så rikligen
begåvat dem i levande livet.
Därmed fick Kirstine Munk låta sig nöja. Varken
Korfitz Ulfeldt, som för närvarande var den
mäktigaste mannen i riket, eller någon av de andra
svärsönerna vågade gå längre i sina krav.
Medan nu alla voro upptagna av hertig Fredriks
val till konung, kallade fru Kirstine till sig Kaj Lykke
på Ulfeldts gård, där hon residerade.
»Har I funnit Vibeke», sade hon.
»Det har jag», svarade Kaj Lykke, »eftersom I
befallde mig det. Aldrig har jag varit en skön dams
önskan olydig.»
»Då skall I föra mig dit», sade fru Kirstine.
Kaj Lykke såg i hög grad betänksam ut.
»Det går inte nu, fru Kirstine», sade han
slutligen. »Hennes syster, där hon bor, logerar i det
uslaste kvarteret i staden. Aldrig i mitt liv här jag
satt min fot på en så fallfärdig trappa eller i en så
eländig kammare.»
»Jag vill komma dit», sade fru Kirstine blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
