Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kring detta barn, vars skönhet var så underbar, att alla
vände på huvudet och sågo efter henne, var hon gick
fram.
Och själv blev hon snart sådan, att hon endast
brydde sig om de historier och äventyr, vari det
förekom minst en prins.
I brist på annat satte hon sig hos sin gamle farfar
och fick honom att berätta sin eviga historia. Han var
glad åt att ha henne till åhörare. Hon skrek sina frågor
om hovet i Hradschin i örat på honom och han
pratade och pratade och slutade alltid med sin lutherska
trosbekännelse. |
Ofta var hon hos Else i hennes nya hem. Där
lekte hon prinsessa och gick för sig själv omkring i
den stora salen och neg med värdighet och mottog
in billade riddares hyllning. Else och Bennich hade roligt
åt henne.
»När du kommer i din härlighet, så glöm inte mig»,
sade Else.
Det lovade Sofie Amalie.
Likadant gick det till hos Sören Glud i Höje
Taastrup.
»Jag tror sannerligen för Gud, att barnet menar
allvar», sade Sören och skrattade. »Vad ämnar du göra
för mig, lilla Sofie, när du får dansa på hovet och har
hans majestäts öra?»
» Vad vill du ha?» frågade Sofie Amalie.
»Du kan göra mig till biskop i Ribe», sade Sören
Glud.
Så skrattade han och Ida, men Sofie Amalie var
fullkomligt allvarsam.
Bäst hade hon det emellertid hos madam Hals.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
