Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att han skulle falla framstupa. Men han lyckades räta
ryggen igen och höjde handen och började tala.
»Så skulle då den lyckan förunnas mig före min
död att jag fick se Danmarks arvprins», sade han.
Han bugade sig igen i den riktning där prinsen stod.
»Vem djävulen är det där?» viskade prinsen till sin
kammarjunkare.
» Ett spöke», svarade denne. »Hör inte ers kunglig
höghet hur knotorna skramla?»
Men prinsen var inte upplagd för skämt och ännu
mer tryckande blev det när den gamle släppte stolen,
som han hållit sig i med en hand och tog ett steg fram.
Doktorn skyndade fram och ville stödja honom, men
han gav ett nekande tecken och fortfor att tala:
»Danmarks arvprins», sade han. »Nog har jag sett
prinsar och furstar före denna dag, ja, konungar och
kejsare. Kejsar Rudolf, högtsalig i åminnelse, stängde
sin dörr för alla, utom för livläkaren, och det var jag,
Mathias Moth, som står inför ers höghets åsyn. De
skickade biskopen till mig på min kammare, en lömsk
jesuit, och han ville att jag skulle avsvärja min
lutherska tro och bekänna de papistiska irrlärorna. Men det
gjorde inte Mathias Moth... det gjorde inte Mathias
Moth...»
I samma ögonblick föll han raklång på golvet — död.
»Far!» ropade doktorn och sprang fram. Madam
Ida gjorde detsamma och drängar och pigor kommo
skyndande. Madam Hals, som stått i dörren började
jämra sig, allt under det hon neg och neg.
» Låt oss retirera, ers kunglig höghet», sade Morten
Skinkel.
Det var prinsen mer än villig till och svängde om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
