Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytterligare skulle hända. Och det hände verkligen det,
att det blev kväll, utan att konungen kom till
Boldhusgatan.
Det hade inte inträffat efter det hans majestät första
gången besökt sin väninna i hennes bostad, och detta
väckte stor bestörtning. Man höll krigsråd, där
Bennich var närvarande. Sofie Amalie sade inte mycket,
men hon var inte mindre rädd än de andra.
Så kom Morten Skinkel med besked, att hans
majestät var förhindrad att komma i dag, och troligtvis
också nästa. Engelska sändebudet skulle mottagas med
stort ceremoniel, och därmed skulle hela dagen gå åt.
»Herr överstekammarherre», sade madam Moth, »vad
skola vi göra åt den fasliga skandal, som min son ställt
till i kyrkan?»
Morten Skinkel ryckte på axlarna.
»Det vet jag inte, madam Moth», sade han. »Det
beror ju uteslutande på hans majestät. Hans majestät
har ännu inte behagat uttala sig, och när hans majestät
tiger, så är hans majestät farligast.»
Madam Moth skickade ett ridande bud till Höje
Taastrup och bad att Sören Glud snarast möjligt skulle
infinna sig. Tidigt på måndag morgon kom pastorn,
och hade med sig Ide Christine. Han korsade sig, när
han fick höra, vad som hade händt, och begav sig
ögonblickligen till Rudolf. Det tjänade heller
ingenting till, att Magdalene ville förmena honom att
komma in. Han gick rakt på och stod snart öga mot öga
med slottspastorn, som stigit upp ur sängen och satt
och läste i den heliga skrift för att styrka sig till det,
som skulle komma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
