Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom. Allena Gud i himlen kan döma honom, varken
du eller jag. Nu går jag för att se till om jag kan
avstyra allt ondt du bragt över alla.»
Medan nu Sören Glud, Bennich och madam Moth
rådslogo om vad som var att göra, beslöt Sofie Amalie
att inte vänta tills kungen kom till henne, utan själv
gå till hans majestät och be om nåd för den olycklige
Rudolf, som haft så starka ord om hennes brott, att
hon fruktade de kunde komma att kosta honom livet.
De hemlighetsfulla ordalag, i vilka Gyldenlöve och
Morten Skinkel hade uttalat sig gjorde saken ännu värre
och hon kunde ju inte dölja för sig att hon nu var
den enda och egentliga orsaken till olyckan.
Men det var inte lätt att få tillträde till
envåldshärskaren. Han gav audiens på viss tid, men endast
för dem som hade rangen inne. Varje rangklass
ordnade sig i skilda rum och kommo in efter tur. Och
hon hade ingen rang. Om också hovet och staden, ja
nu kanske hela landet visste, att hon var kungens
väninna, så hade hon ingen som helst officiell ställning.
Hon beslöt sig då för att söka kungen, där folket
och de olyckliga sökte honom.
Tidigt varje morgon gick kungen ner i slottets stora
präktiga stall, och dit kunde den enklaste undersåten i
landet komma åt att tala till honom. Det trängdes
sjuka och nödlidande kring honom och gingo aldrig
ohulpna därifrån. Hon hade en gång sett hur värkbrutna
och krymplingar släpade sig dit och gingo dädan med
en furstlig gåva. Hon kände till två faderlösa gossar,
som bodde midt emot hennes föräldrahem på
Badstustrede och som tagit varann i hand och gått till
ridstallet för att be om hjälp. Kungen hade satt dem i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
