Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det hyser jag inga tvivel om. Hans majestät är god,
alltför god, löjligt god, kunde jag vara frestad att säga,
förstå mig bara rätt! Mången gång har hans goda
hjärta skenat i väg med honom, så att han resolverat
saker som varit till skada för land och rike och som
han sedan fått göra om igen, eftersedan han talat med
mig.»
»Såå, I säger det?» sade madam Moth.
Storkanslern sade ännu mer.
Han gick fram och tillbaka med den förnäma gång
han lagt sig till med, lekte med en gyllene halskedja,
som han bar och som var kungens senaste gåva, slog
ut med handen och bevärdigade knappast madam Moth
med en blick, under det han talade.
»Jag skall tala med hans majestät», sade han. »Han
kommer kanske redan i dag eller i morgon. Jag skall
då råda honom att förhålla sig i denna sak som mitt
samvete bjuder mig.»
Han slog ut med handen till tecken på att
audiensen var slut. Madam Moth neg och gick.
Samma kväll kom hans majestät från Pommern och
blev mottagen med stora festligheter. Borgarna
strömmade samman och hälsade Wismars erövrare med höga
jubelrop. Klockorna ringde och kanonerna dånade. På
slottet var stor kvällstaffel, och det blev sent, innan hans
majestät kunde bli så fri från sina officiella värv, att
han fick skynda genom löngången till sin väninna.
Helt nöjd satt han en stund hos henne och
berättade om kriget. Hon hade genom Knuth reda på så
mycket, att hon kunde lägga till det han förteg för att
icke synas skryta. Och han sken av glädje över att
höra sig. prisas från hennes läppar, Fast han som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
