Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grevinnan Holstein på sin sida, och det är en farligt
klok dam.»
»Mogens tänkte precis detsamma och därför använde
han all sin konst på att övertala Per att gå över på
storkanslerinnans parti, då han inte tyckte om att dela
kakan med en annan, om det blev någon att dela.
Och Per hörde på och gav honom slutligen rätt.
*
Bakom buskarna längst nere i parken sutto
storkanslerens båda döttrar och gjorde. upp de vildaste
planer för framtiden.
De voro ense om, att de skulle draga ut i världen
och försöka ta reda på de tre syskon, som de inte
kände. Ulrikke Eleonore trodde, att hon snart skulle
få träffa Ditlev och Konradine, när hon kom till
Köpenhamn. Anna Sofie talade mest om Konrad, som
hon till vad pris som helst skulle uppsöka och vara
god emot.
Allramest talade de om sin far, som var så god
och så glad och som hade det så svårt med deras mor,
att han liksom de stackars kungarna varit nödsakad att
taga sig en gemål till vänster.
»Tror du, att de voro riktigt gifta?» sade Anna Sofie.
Ulrikke Eleonore funderade litet. Så skakade hon
på huvudet.
»Ja», sade Anna Sofie, »hon var vigd vid honom
till vänster.»
»Så mycket kung är far inte», sade Ulrikke
Eleonore. »Hon var bara mätress. Men hade han kunnat
gifta sig med henne, så hade han gjort det. Det vet
jag bestämt. Ty det var henne han älskade och inte mor.»
De blevo ense om, att det var så och gingo till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:33 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dandrott/4/0026.html
