Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är. Du har väl också hört talas om grevinnan Vieregg,
som dog?»
»Ja», svarade hon.
»Ja visst det», sade han lättad. »Och grevinnan
von Schindel?»
»Ja», sade hon.
»De voro ju inte sådana grevinnor som du», sade
storkansleren. »De blevo det, när konungens kärlek föll
på dem. Så är livets gång. Bevara din dygd, mitt
hjärtebarn, men inbilla dig inte, att människorna äro
dygdiga. I synnerhet har hans majestät ett mycket
kärJeksfullt sinne. Det finns minsann också. andra... ja,
om du vore pojke, så skulle jag berätta lustiga historier
för dig!»
Han skrattade vid minnet, men blev plötsligt
allvarlig igen.
»Hans majestät vet också mycket bra själv, hur svag
han är på den punkten», sade han, »ty han är på alla
vis en gudfruktig herre. Han tar inte heller illa upp
att tillrättavisas av den, vilkens plikt det är att göra det.
Jag minns en gång... det var en natt, konung Fredrik
var på förbjuden väg. Han hade svept in sig i sin
kappa och dragit hatten ned över ögonen och så klädd
gick han på gången utanför hovfröknarnas rum och
sökte efter den dörr, han ville in igenom. Men så ville
olyckan, att han sprang rätt på den tyska
hovpredikanten, som heter Georg Conradi och är en mycket nitisk
Herrens tjänare. Ser du, prästen kände igen honom
trots förklädnaden. Och han stannade framför honom,
höjde myndigt sin hand och sade: »Stanna, konung!
Jag har ett guds ord att förkunna dig.»
»Vad sade kungen då?» frågade Anna Sofie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
