Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framhärda i lasten, ja, till och med visa fram den öppet
inför hela världen, då tillslöt jag mitt hjärta för honom
och blev kall.»
»Och det kunde 1?» sade drottningen.
»Vad var det för mig att göra, ers majestät», sade
storkanslerinnan.
Drottning Luise slog händerna för ansiktet och
snyftade.
»Det säger I för I är en kall natur», sade hon.
»Men jag kan inte göra som I. Jag har försökt varje
gång, men jag kan inte... jag kan inte. Midt i min
skummande vrede över hans otrohet längtar jag efter
honom med kropp och själ. Ack, vilken olycka...
vilken skam. Varenda en kan se på drottningens
ansikte, hur hon lider. De veta, att medan de dansa och
fjäsa därnere, så sitter jag på min kammare och gråter
blodiga tårar. Hade jag inte min son... har I någon
son... fru grevinna?»
»Nej, ers majestät», svarade storkanslerinnan. »Jag
har födt tio barn, endast tre äro i livet och de äro alla
flickor. Två äro nu gifta och ha lämnat hemmet, och
Anna Sofie är mitt enda lamm.»
»I skall få behålla henne», sade drottningen. »Om
han inte ger med sig, så skall jag ställa till en sådan
skandal, att det skall höras över hela Europa.»
Hon bet ihop tänderna och stampade i golvet och
vred händerna. Så kom hon plötsligt ihåg sin
värdighet, rätade på sig och visade med en handrörelse, att
audiensen var slut.
Konung Fredrik stod i det röda gemaket med Anna
Sofie, Ulrik Adolf, amiral Gyldenlöve och flera av
hovmännen, när kammarpagen von Schindel med en djup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
