Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två timmar måste grevinnan Holstein vänta, innan
hon fick tillfälle, när storkanslerinnan vände dem
ryggen, och först midt i natten, när alla sovo, vågade Anna
Sofie bryta brevet och läsa det.
»Min sköna dam», stod det. »Jag bar er färg vid
karusellen i dag, och jag skall bära den framdeles vid
mitt hjärta till mitt sista andetag. Lita på, att vi snart
ses igen, och glöm inte er trogne riddare Fredrik R.»
Hon låg och läste det om och om igen, och kunde
inte sova. Så kom Jytte i nattdräkt och med bara fötter.
»Så dina ögon stråla, lilla barn!» sade hon.
»Ack, Jytte, jag är så glad>, sade Anna Sofie. »Du
skulle bara veta.»
»Säg ingenting till mig», sade Jytte, och skrattade
och grät om vartannat. »Det är mig nog att veta, att
du är glad. Det värker så i min puckel, när jag ser
någon gråta.»
Tidigt följande morgon rullade storkanslerinnans
karm ut genom Nörreport i Kolding. Fru Sofie och
hennes dotter sutto tysta var och en i sina tankar.
Anneken och Jytte kommo bakefter i hyrd vagn. Mogens
avslutade tåget. Han hade i sin ficka ett brev till
Simonsen från grevinnan Holstein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
