Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väntade alltid tills han träffade henne ensam. De första
gångerna rodnade hon och blygdes över att ha en, som
var invigd i hennes hemlighet bland moderns tjänare.
Sedan kunde det hända, att hon såg frågande på
hovmästaren, om han hade något till henne. Då ryckte
han beklagande på axlarna eller lät henne genom sitt
minspel förstå, att hon skulle dra sig undan till något
ställe, där han oförmärkt kunde ge henne ett brev. De
växlade aldrig ett ord om det samförstånd, som rådde
mellan dem.
Breven voro från konungen och från Kirstine Sofie.
Konungen skrev aldrig om någonting annat än om
sin längtan, och mestadels med samma ord. Men
likafullt kom varje hans brev hennes hjärta att klappa, hon
tänkte ju endast på, om han såg henne med samma
ögon som förut, och om det gick en tid, utan att det
kom något brev, kunde det komma över henne en
dödlig ångest att han hade glömt henne.
Kirstine Sofie skrev också om konungens längtan
och utmålade den i de starkaste färger hon kunde.
»Jag känner inte igen hans majestät», skrev hon.
»Han är tyst vid taffeln och avböjer alla fester. Ofta
tar han mig avsides och frågar mig, hur min vackra
lilla syster mår och om jag inte vet någon råd att
övervinna vår mors motstånd, så att hon kan komma till
hovet och han få se hennes vackra ansikte igen. Ulrik
Adolf säger, att han ofta sitter frånvarande och tankfull
vid rådssammanträdena. Hans ministrar veta inte, vad
han tänker på, men det vet jag, och det vet du, kära
syster. Han skulle för länge sedan ha rest till hären i
Holstein, men säger, att han inte kan rycka sig lös från
Koldinghus. Här är minsann ingenting att vänta på,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
