Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sade ingenting. Hon tvivlade inte ett ögonblick på att
allt skulle sluta, som hon önskade. Hon hade sett och
hört hur kungens begär steg för varje dag skilsmässan
varade, och hon kände människorna tillräckligt väl för
att veta, att den lidelse, som förtärde hennes unga,
oskyldiga syster, var ännu mera stark.
»Du får lov. att ge konungen ett svar», sade hon
slutligen. »Jag vågar inte komma inför honom utan
en hälsning från dig. Besvarar du inte hans kärlek, så
säg det. Det kan inte fortfara att gå som nu.»
Anna Sofie svarade ingenting, utan reste. sig upp
och gick tillbaka till slottet.
Strax utanför parken stannade hon och såg
modfälld på grevinnan.
»Syster», sade hon, »är det sant, vad de säga, att
grevinnan Vieregg var vigd vid hans majestät till vänster?»
»De påstå det», svarade grevinnan.
»Riktigt vigd... av en präst?» sade Anna Sofie.
»Jag har hört det», sade grevinnan. »Och varför
skulle det inte vara sant? Sådant har man hört förr,
sedan Melanchton vigde landtgreven av Hessen och den
kvinna han älskade, medan ännu hans riktiga hustru
levde. Om kungen befaller det, så sker det. Du vet
väl, att han inte är skyldig någon annan än Gud
räkenskap för sina handlingar?»
Anna Sofie svarade inte, utan gick vidare med
nedböjt huvud.
När de kommo till slottet, hade storkanslerinnan
kommit hem och såg misstänksamt från den ena till
den andra. På Anna Sofies upprörda sätt var det lätt
att se, vad systrarna hade talat om.
»Gå till din kammare», sade storkanslerinnan barskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
