Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagar skall jag komma till. dig med något, som är
mycket bättre.»
En vecka senare kom han tillbaka och hade med
sig ett par små vackra skor, som han själv satte på
Luises fötter.
»Ser ni, jungfru Rasmussen ... jag var, oss
emelan sagt, bara skomakare, innan jag kom till teatern»,
sade han. »Jag fuskar väl ännu litet i yrket... bara
för nöjes skull, förstår ni... och så för ett par gamla,
goda kunder, som tycka, att Jensens skor äro bättre än
de de sy nu för tiden. Men jag talar inte om det, och
det skall inte ni heller göra.»
Juliane visste det naturligtvis, men mottog hans
förtroende, som han hade mottagit hennes. Luise såg inte
ens på skorna.
»Har du inte något bröstsocker i dag?» frågade hon.
» Fy skäms, Luise, skall du inte tacka för de vackra
skorna?» sade hennes mor och daskade till henne
ordentligt.
Kontrollören skrattade.
»Var glad åt skorna, du, min lilla skatt», sade han.
»När du kommer till dansskolan och blir riktigt duktig,
så skall du få se, att dina skor komma att ge dig så
mycket bröstsocker du vill ha.»
Luise satte sig i vrån och såg med förvåning på
skorna, som kunde ge bröstsocker.
Men Jensen hade ännu ett ärende, i det han utbad
sig att få jungfru Rasmussen och naturligtvis hennes
dotter med sig på teatern nästkommande fredag. De
kunde göra sällskap med honom dit, ty det var bäst,
att de kommo i tid, när teatern öppnades, så att de
fingo den bästa platsen. Och om de ville vänta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
