Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Länge leve jungfru Zachariesen», skrek majoren
högt.
»Ja, det är riktigt», sade Smith och nickade.
»Lärdom behövs det. Jag har många gånger ångrat, att jag
aldrig gått i skola. — Kom hit mitt barn, och låt onkel
Steffen få höra vad du kan.»
Luise försökte resa sig, men kunde inte riktigt stödja
på benen. Hon bara skrattade och nickade och
klappade händerna.
»Vill du nu vara snäll, Luise», sade Juliane. »Tag
och fråga henne om något, herr Smith, så skall ni få
höra.»
»Säg oss vad du vet om Gud, mitt barn», sade
majoren, som med ens åter blivit allvarlig. »Han är
överallt... även här, där vi äro församlade i ett muntert
och oskyldigt lag och tacka honom för hans gåvor.»
»Nå, Luise... Gud», sade Juliane.
Luise reste sig och började rabbla:
»Sextonde avdelningen. Om Gud. För någon tid
sedan kom jag in i ett rum och fann där en klocka,
som icke varit där förut. Genast frågade jag vem har
burit hit och satt upp klockan här i rummet? De första
vackra dagarna på våren kom jag till en park, där året
förut icke växte annat än gräs. Nu fann jag en mängd
träd, som stodo i ordnade rader. Min första fråga var:
vem har satt dessa träd här? I går sökte jag mina
skrivpennor på det ställe, där jag hade lagt dem och
fann dem icke. Jag frågade då: vem har tagit mina
skrivpennor? — Av sig själv kunde klockan icke ha
kommit in i rummet; av sig själv kunde heller icke
träden ha växt i parken; ty om också några frökorn av en
händelse hade fallit ut, så kunde de dock icke av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
