- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Grevinnan Danner, Volym 1 /
98

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

händelse ha fallit i ordnade rader. Av sig själv kunde
heller icke mina skrivpennor ha kommit från sin plats.
Så ofta således något inträffar, tar jag för avgjort, att
någon har gjort det. Det heter: jag vet förvisso, att
varje förändring måste hava sin orsak. Därför frågar
jag: vem har satt upp klockan? Vem har satt träden?
Vem har tagit pennorna? När jag nu såg solen,
månen, stjärnorna, jorden och vad däruppå är, som icke
är gjort av människorna, så frågade jag också: Vem har
gjort solen, stjärnorna och jorden? Av sig själva hava
de dock icke kunnat bliva tilll Min lärare svarade mig:
visserligen har någon gjort dem. Vi kalla honom Gud.»

Majoren slog ihop händerna av beundran och Smith
var stum. Juliane rodnade av stolthet.

»Du är allt en duktig flicka, Luise», sade hon.

Luise hörde det knappt. Champagnen hade gjort
sin verkan och hon sov igen. De andra sutto och
dryftade hennes märkvärdiga lärdom och hade icke nog
beröm för modern, som trots sin fattigdom gav sitt barn en
sådan uppfostran.

Hon hörde på deras beröm med nedslagna ögon.
Det stack till i hennes hjärta. Hon tänkte på Jensen,
som hade skaffat Luise till skolan och betalt för henne
och följt henne dit varenda dag.

Men hon strök sig över ansiktet och strök bort
tankarna med detsamma.

Jensen hade bedragit henne ... det var en given sak.
Här var varmt och skönt och här ville hon stanna.

»Skål», sade hon och klingade med Smith.

Den tredje buteljen blev uppdragen. De blevo allt
mera berusade och slutligen högtidliga. Först Smith.
Han avbröt majoren, som var midt i en munter visa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/5/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free