Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slocknat. Hon putsade det, satte det i staken och lyfte
det mot den gamla, som vit i ansiktet och med stirrande
ögon stod stödd mot väggen.
»Var nu lugn, jungfru Olsen», sade Hon, »det är
bara jag. Jag tänker varken mörda eller stjäla, jag vill
bara be er om en tjänst.»
Hon tog henne i armen och drog in henne i
rummet, där hon placerade henne i en länstol. Så satte
hon ifrån sig staken och såg sig omkring.
»Nej, så trevligt jungfrun bor», sade hon för att
ge den andra tid att sansa sig.
Och jungfru Olsen kom sig. Hon grep om
armstöden och reste sig.
»Ni fräcka person... en sådan där...»
Juliane tryckte ner henne i stolen och satte sig midt
emot.
»Ni får gärna säga det där», sade hon stillsamt.
»Jag är, allt vad ni kallar mig. Jag är en dålig
människa och har till på köpet varit ohövlig mot er och
tagit heder och ära av er utanför er egen dörr. Och
inte var jag bättre mot herr sekreteraren, då han kom och
förmanade mig, så att hon kan nog förstå hur olycklig
jag är, då jag tränger mig in här och ber om hjälp,
jungfru Olsen.»
»Skulle jag mjälpa henne, ett sådant dåligt
fruntimmer, en sådan.
»Jag tigger inte pengar», sade Juliane. »Hör bara
litet på mig.»
»Ut med dig!» skrek jungfru Olsen och reste sig
ånyo. »Om hon irte på sekunden makar sig ut, så
Öppnar jag fönstret och skriker på hjälp.»
»Å, nej... nej...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
