- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Grevinnan Danner, Volym 1 /
140

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cetti ville veta, vad det var, hökarmadammen tog
demonstrativt fram strumpstickningen och gav sin man en
blick, som tydligt sade, att de kommit i dåligt sällskap.
Värden var förtjust och gnuggade belåtet händerna och
skrattade åt allt, som blev sagt och gjort. Schaldemose
fortfor att berätta om sina utländska äventyr, fast ingen
annan hörde på honom än hans egen maka. Juliane
gick ut och hämtade en stor bricka, varpå stodo tre
stora skålar med sylt och ett glas vatten med teskedar i.

De togo i tur och ordning en sked, åto och satte
tillbaka skeden i glaset, så att den blev sköljd till nästa
man. Madam Olsen prisade marmeladen i höga toner,
hökarmadammen tyckte, att den var en smula jäst och
talade om sina svarta vinbär. Kopparslagaren fick en
av Jensens pipor, knäppte upp ett par knappar i västen
och började bolma. Jensen bjöd Cetti en annan pipa,
men han avslog, varefter Olsen tacksamt tog emot den.
Så knackade ytterligare någon på dörren.
Kontrollören gick ut och ögonblicket efter stod ingen mindre än
själva herr Frydendahl i rummet.

Alla blevo fullständigt stumma av förvåning, och
Jensen var så rörd, att han fick tårar i ögonen. Till
och med hökarmadammen gjorde sin djupaste nigning.
Schaldemose bugade sig två gånger djupt för den store
mannen, som inte ens såg honom. Ingen vågade sätta
sig igen, och Frydendahl uppmanade heller ingen att
göra det. Han tryckte madam Jensens hand, gjorde en
lätt bugning för det övriga sällskapet och avvärjde med
en handrörelse värdens försök att presentera.

»Låt mig inte störa, käre Jensen», sade han. »Jag
visste ju, att ni skulle hålla en liten fest i dag för er
styvdotter, och då ville jag hälsa på er i ert hem.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:09:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dandrott/5/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free