Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillsammans... nej... det var sant... greven vill naturligtvis
inte umgås med Carl.»
»Vill han inte?» frågade Luise.
»Det kan du väl förstå», sade Hanne. »Carl är ju
bara boktryckare.»
De hade hunnit fram till Luises port vid
Læderstræde. Hon bad Hanne gå med upp, men hon ville inte.
»Jag kan inte tåla din mor», sade hon. »Hon ser
alltid så surt på mig. Då är minsann din styvfar en
annan människa. Han förstår en ung flicka.»
Hon omfamnade och kysste Luise.
»Jag tycker så förfärligt mycket om dig, tjockis»,
sade hon. »Skola vi svära på att vara väninnor i liv
och död? Å, jag är säker på, att det går bra för dig.
Härom da’n var jag borta hos gamla Kathrine, du vet,
hon som spår i kort. Jag gav henne två skilling för
att hon skulle lägga ut korten för dig också, och hon
sade, att det väntade dig en stor, stor lycka.»
»Då kanske jag snart blir figurantska», sade Luise.
»Ja, det var då också en lycka», sade Hanne
hånfullt. »Nej, en rik och förnäm älskare skall du ha.
Det finns icke någon annan lycka än karlar, och de
äro rara allesammans. Farväl... och kom ihåg, att vi
äro väninnor i liv och död. Och så bestämma vi, att
du går med till Römmeling. Blir du bortkörd hemifrån,
så kom bara till mig.»
När Luise kom upp i bostaden, var modern ensam
hemma. Hon satt på fördjupningen vid fönstret och
stickade.
»Har du varit ute och ränt med Hanne Weiner
igen?» frågade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
