Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya våning. Du kan inte tro, hur fin den är. Men i
morgon skall du komma till mig.»
De gingo fram och kikade på åskådarplatserna
genom titthålet.
»Se... Se där», sade Hanne. »Där står han längst
bort på parketten. Där säljs bara några få platser och
jag är säker på, att han givit fem riksdaler för sin plats.
Kan du se honom... är han inte söt?»
Luise såg ut och fann snart unge Berling. Han
stod med armarna i kors och såg sig omkring i
salongen.
»Han är icke rädd, du», sade Hanne. »Han fixerar
hovkavaljererna ... se där... där står Schulenborg ... är
han in rar? Se så de glo på varandra. Tänk vad
greven föraktar honom, boktryckaren. Men boktryckaren
har nog ändå något, som greven skulle slicka sig om
fingrarna, om han ägde.
»Är det pengar?» frågade Luise. »Är greven fattig?»
»Grevar äro aldrig fattiga», sade Hanne. »Nej, han
äger mig, mitt lamm. Åh, du skall inte se så ond ut,
min greve. Du skall gärna få mig, om du vill vara
hövlig.»
Luise stirrade på Berling.
»Tänk så fin han är», sade hon. »Jag tycker han
är vackrare än greven.»
»Ja, Carl är den finast klädda herrn i Köpenhamn»,
sade Hanne. »Du skulle se sådana kläder han har med
sig från Paris. Han har ju mynt, förstår du.»
Plötsligt reste sig alla människor.
»Leve konungen... leve konungen!»
Fredrik den sjätte trädde in i sin loge, följd av hela
sin familj. Han satte sig och nickade åt sitt trogna folk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
