Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jösses, så du talar, Luise.»
Luise sprang upp och började skratta. Så kände
hon på nytt medlidande med modern, som satt där
förvirrad och sprang fram och kysste henne, men måste
skratta igen och kysste henne åter och återigen för att
få bukt med sin munterhet. Hon satte sig ned på
förhöjningen, medan modern under snyftningar talade
om sin ångest och sina bekymmer för det som
förestod.
Luise hörde icke på.
Alla möjliga tankar jagade genom hennes huvud.
Ena ögonblicket kände hon medlidande med modern,
det andra kände hon leda. Hon tyckte plötsligt, att
det kunde vara roligt att få en liten syster, och
samtidigt var hon på det klara med, att hon skulle flytta
hemifrån, innan detta skedde.
Medan hon satt och tänkte på det, öppnades dörren
och Jensen trädde in.
Kontrollören såg genast, att det hade varit en scen
mellan mor och dotter, men låtsades som om han inte
märkte det. Han hälsade god dag och gick bort och
tog sin pipa, som alltid hängde stoppad på väggen, tog
den fidibus, Juliane hämtade åt honom, satte sig i den
vanliga stolen, började bolma och berättade nyheter från
teatern och från staden, utan att så mycket som kasta
en blick på fruntimren.
Luise såg på honom och på modern och på
honom igen. Så brast hon ut i ett våldsamt skratt, sprang
fram och satte sig i knä på Jensen, tog pipan ur
munnen på honom och smackade på den.
»Jaså, vi skola ha ett barn, Jerisen», sade hon.
»Din mor har talat om det för dig», svarade Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
