Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han trippade omkring i cellen, förfärad över
fönstergallren och olycklig över den roll, han spelade. Han
visste, att det pratades om skandalen ute i staden, till
och med kung Fredrik tyckte, att de hade farit för
hårdhändt fram med dansösen.
»Var nu snäll mot kammarherrn, lilla Kretzmer»,
sade han. »Säg bara ett litet vänligt ord, så svarar jag
för, att ni genast slipper ut.»
»Det kan jag inte, herr justitieråd», sade hon med
en stolt blick. »Kammarherrn vet att jag är sjuk. Han
har ju själv skickat doktorn till mig. Aldrig har jag
förolämpat honom eller svikit min plikt, och ändå
behandlar han mig så här. Den mannen ber jag aldrig
om ursäkt.»
Molbech trippade. sin väg. Ett par dagar därpå kom
teaterns kassör och ville utbetala hennes månadslön, som
var trettiotre riksdaler. Hon nekade bestämt att ta emot den.
»Jag har ingen användning för pengar här, där jag
sitter inspärrad i ensam cell», sade hon.
Kammarherre Holstein började bli fundersam. Ute
i staden växte pratet, och inom teatern talades inte om
annat. Så lång dagen var, promenerade skådespelarna
till Langebro och stodo i grupper och stirrade mot Blå
tornet, pekade på byggnaden och sökte räkna ut bakom
vilket gallerfönster deras kamrat satt.
»Gud! Jag såg hennes ansikte», sade Luise, som
stod där arm i arm med Hanne Weiner. » Det var
förskräckligt vad hon var blek.»
»Var?» sade Hanne.
Cetti och Stramboe kommo dit och stirrade, men
ingen såg något.
»Senast satt det en mördare i hennes cell», sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
