Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turen att säga, att han liknade Kristian den fjärde, så
blev han förskräckligt glad.»
Berling reste sig och ställde sig med händerna i
fickorna och såg på henne.
»Det kan ju hända», sade han halvt för sig själv.
»Det kan du tro, att det kan», sade hon
skrattande. »Bara jag vill, så är han här... du kan lita på
att jag känner karlarna. Han vore just något för mig.
— Är du inte jaloux, Carl?»
»Nej», svarade han. »Kan du bli prinsens mätress,
så vill jag inte stå i vägen för din lycka.»
»Inte för din heller, Carl?»
Hon kastade av sig täcket och hoppade om halsen
på honom.
»Men jag vill inte ha honom på några villkor»,
sade hon. »Jag tycker bara om dig... bara om dig...
även om jag också är litet tokig ibland. Hör du, att
jag rakt inte vill ha honom. Hanne har talat om...»
»Jag bryr mig inte ett dugg om, vad Hanne säger»,
sade han och gjorde sig fri från henne... »Hon är ju
bara dum. Förresten kan du få höra samma historia
av alla kvinnor, som känt prinsen. Än sedan då? Tror
du inte det är lättare att få honom i sina klor, när det
är något sådant också?»
Luise såg på honom.
Hon förstod så väl vad han menade, men ryggade
tillbaka ett ögonblick för råheten i hans tankegång. Det
var bara ett ögonblick. Sedan log hon och beundrade
honom, som hon gjort så ofta förut. Han var då
åtminstone en man och inte rädd för något.
Men hon frös och hoppade upp i sängen igen.
Han gick fram och tillbaka på golvet och tänkte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
