Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalens befallning stannade vid porten, där han åter
mottog regementet, när det kom tillbaka från övningarna,
följde den denna gång med på hans kunglig höghets
uttryckliga befallning. Berling var därute med damerna
i en vagn och varje gång man vilade sig mellan
övningarna, kom prinsen fram till dem. Musiken spelade
oavbrutet.
»Alltsammans är till ära för er, mina vänner», sade
prinsen.
När de den kvällen voro församlade hos Hanne,
meddelade Berling, att han tidigt nästa morgon måste
resa till Köpénhamn.
Prinsen blev alldeles bestört och besvor honom
enträget att stanna. Aldrig hade han träffat en man, som
han trivdes så bra med, både i allvar och nöje. Vad
skulle han ta sig till, när han reste... det var inte
möjligt att uthärda i detta förbannade hål.
»Tar du Luise med dig också?» frågade han.
»Luise stannar kvar ännu en tid», sade Berling.
»Hennes blygsamhet förhindrar henne väl att själv säga
det till ers kunglig höghet, men jag talade med henne
därom i morse och vi äro överens om saken. Jag
steg tidigt upp och fann reda på en liten vacker
bostad åt henne. Hon kan ju inte i längden missbruka
Kristensens gästfrihet. Jag hyrde bostaden med
detsamma. Den ligger i en bakgård vid Oldenburggade
med en vacker trädgård.»
Luise slog ned ögonen och log. Prinsen blev rörd
och såg från den ene till den andre. Så räckte han
dem var sin hand.
»Ni trofasta vänner!» sade han.
Ju längre kvällen led dess fullare blevo de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
