- Project Runeberg -  Danska Drottningar utan Krona / Grevinnan Danner, Volym 1 /
357

Author: Carl Ewald Translator: Hugo Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Hon antog en lättare gång än hon någonsin hade
haft av naturen.

»Jag tror, Gud straffe mig, att hon I flyger», sade
Fissel.

Men allt detta gjorde henne olidligt nervös och
vållade henne så småningom också kroppslig plåga. Och
ibland när hon var ensam i rummet gav hon efter.

Hon slängde av sig korsetten och visade sitt
naturliga ansikte, där ångesten för det som skulle komma
och bekymret för det liv, som började röra sig i henne,
redan plöjt sina fåror.

Hon beslöt sig för att skriva till prinsen.

Om hon gjorde det, skulle allt ordnas för henne i
en handvändning. Han skulle ögonblickligen tro henne.
Han som var en sådan Mänchhausen skulle dikta långa
historier om detta hans barn, som skulle komma. Hon
skulle få goda, makliga dagar... en sidenvagga, och
en grevekrona skulle ligga redo för hennes barn...,
all ångest och allt bekymmer skulle få ett tvärt slut.

Kväll efter kväll kunde hon fantisera så. Men
brevet blev aldrig skrivet.

Berling kom inte så ofta till henne som förr. Hon
talade en gång med sin mor om det.

»Många karlar äro sådana», sade Juliane. »Ja...
jag måste säga, att Jensen var inte sådan. Men då jag
måste tala om för herr Köppen, att jag skulle få barn,
så blev han utom sig, och såg inte mera till mig. Men
sedan du var född, så rände han minsann efter mig
igen precis lika tokig som innan han förförde mig.»

Hon frågade, om inte dottern skulle flytta till dem,
tills det var överståndet. Men det ville inte Luise. Hon
tänkte sällan på de rent yttre anstalter, som skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 28 22:46:30 2019 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dandrott/5/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free