Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det mer än mor, och till henne hade jag sagt, att hon
skulle tiga med det.»
Men herr Berling ..
»Hör nu på, vad jag säger dig, Jensen. Det kan
ske när som helst, och jag vill härifrån — ut på
landet någon stans, där ingen känner mig. Vet du något
sådant ställe?»
Jensen såg oavvändt på henne och skakade på
huvudet. Hur upptagen hon än var av sig själv, slog det
henne, att så som han nu såg ut hade hon aldrig sett
honom förr. Förklädnaderna hade fallit den ena efter
den andra. Här satt nu en gammal och trött liten karl
med bekymrade blickar.
I själva verket var han totalt överväldigad. Han
visste varken ut eller in.
»Vet du inte något ställe, Jensen? Det skall vara
genast. Jag vill komma i väg i dag.»
»Nej, Luise, jag vet sannerligen inte. Kan du inte
flytta hem till oss?»
»Nej.»
Han satt och funderade. Så lyfte han pekfingret,
och det kom en glimt i ögat.
»Det skulle möjligen vara hos lärare Hansen i
Skörping», sade han.
»Var ligger det?»
»Ja, det ligger ju ända borta åt Skelsörkanten», sade
han medlidsamt.
»Det gör ingenting. Känner du honom?»
»Han är gift med en släkting till mig — ja, vi äro
ju icke vidare bekanta, men vi ha ju träffats och ha
ingenting otalt med varandra.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
