Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje Boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristians-borgs slott lärde jag mig älska dig som konung. Jag
stammar själv från packet, som du kallar det, och jag
känner med packet... jag känner med det ännu den
dag i dag är, fast jag bor i dina kungliga salar och
sover på din arm. Jag är en folkets dotter och blir
aldrig annat. Har jag blivit en konungs älskarinna, så
är det inte för att förråda folket. Till den sista stund
jag stannar hos dig, skall jag fordra folkets rätt av dig,
bedja, tigga, hota dig.»
Han var fullkomligt imponerad av henne. Han ville
säga något, men hon fortfor att överväldiga honom med
en ström av ord.
De stego upp och gingo till vagnen, som stod i
en gård i Esroms by. De stego upp och åkte till
Fredriksborg. Han satt och funderade och stirrade
framför sig. Hon talade oavbrutet.
De nådde slottet och funno Berling, som konungen
ögonblickligen kallade till hjälp. De tre stängde sig
inne i konungens arbetsrum.
De sutto och pratade största delen av natten. De
drucko champagne, Luise måste läsa upp samma dikt
som den där kvällen; hans majestät blev rörd, brusade
upp igen, slappnade till och lyssnade på sin älskade och
sin vän, som från var sin sida bestormade honom med
övertalningar.
Till slut var hans motstånd besegrat. Och inte så
att han kände sig övervunnen och nedtryckt. Hans
ögon voro tårade. Han omfamnade både Berling och
Luise.
»Luise... Luise», sade han. »De säga, att du är
kungens onda ande, och så har du i dag ånyo mer än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
