Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1561—88 (Traités du Danemark et de la Norvège 1561—88) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 1568. 18, Nov. Nr. 10.
och forbundit, och egien forvissis til theris rette herre och kon
ning och komme til theris besiddelse.
15. Skulle och alle fangerne paa baade sider, hvad heller
the ere Danske, Svenske, Norske, Liflender eller andre, uden
ald rantzon och betallinge emod hverandre løsgifvis, undertagit
Jacob Brockenhus, hvilcken Kong. Mat. af Danmarck icke vil
forløsse.
16. Och efterti en part af Danmarckis och Norgis adel,
som halve arfvegodts uti Sverige, och uti iige maade en part
af Sverigis adel och indbyggere, som hafve arfvegodts uti Dan
marck och Norge, hafve efter thenne tidts leilighed mist samme
theris godts, och øfrigheden (thet) paa begge sider thet til then
nom hafve annammet och forlent, tha er af begge parterne saa
therom bevilligit och samtyckt, at hver reciproce iglen skal
komme til sit och thet nyde och beholde utii fred och rolighed
efter hvert rigis loug och privilegier.
17. Och efterti hves besveringe och brøster seg uti thenne
nerverendis krig hafve tildragit, ere uthii saa maade venligen
och vel blefne forligte och fordragne, viil och fornøden vere at
forekomme hves naborlige brøster och uenighed seg fremdelis
emellom thisse riger och undersotte kunde begifve; och efter
som mand uti sandhed hafver formerckt och forfarit, at the
mangfoldige skendtzskrifter och forsmedelige dichter, som til
forn ere udgangne, hvor uti øfrigheden saa vel som undersot
terne hafve verrit angrebit och forulempit, hafver gifvit stor
aarsage til had, afvinde, tvist och uenighed, tha er therom saa
besluttit, at øfrigheden paa begge sider skal herefter lade hafve
grandgifveligen opseende med, at slig skendtzskrifter icke til
stedis af nogen at udgaa, fast mindre at prentis eller i nogre
maade at publiceris, och hves uti saa maade allerede ere ud
gangne, at the revoceris och igienkaldis. Thersom och nogen
herefter befindis sligt at anstifte och staffere, at the therofver
motte straffis paa lifvit uden ald naade, paa thet andre kunde
tåge exemple theraf och thennom sligt undtholde.
18. Thersom och saa skede, at nogen misforstand, tvist
och uenighedt seg uti framtiden tildrager emellom nogen thesse
riger, thet verre seg ehvad maade thet helst komme kand, at
thet ene rige tinder seg emod thet andit at vere besverit, tha
paa thet at thenne venlige fordrag icke therofver skal omkastis
eller til intet giøris, er therom saa bevilligit och samtyckt, at
nogen af begge rigernis raad och gode mend, som skulle vere
sex paa hver side, skulle med begge kongernis vilge, vidskab
och beffallinge paa baade sider udvelgis, tilskickis och forordi
neris, hvilcke thennom paa nogen beqvemlig platz ved grentzen
eller andenstedts, hvor thet kan verre beleiligt, skulle forsamble
med fuldmagt paa alle sider och ther grandgifveligen conside
rere, betrachte, grandske och ofverveige hves sager, som henge
uti trette; och nåar the sandhed hafve udspurdt och ald om
stendig leilighed therom forfarit, skulle the vere forplicht icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
