Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 1603. 6. April Nr. 12.
pertinentze til Sverig, eller och om the uden for theris grendtze udi
et fremmet riige, som er Norge, thet hafver och besidder, saa vil jeg
siden udi mit andit eller tredie product nøigachteligen mig ther paa
erclere.
Belangendis the irringer om grendtzen, som sig emellom riigerne
her udi Skaane och Halland paa adskillige steder tildrager, som och
udi forschrefne fembte artickel er indført, da — efter then afskeed som
anno 80 paa grendtzen giort er — kand best befallingsmend, fougitter
med andre gode mend paa baade siider paa en beleiglig tiid tilsammen
komme, nåar begge riigers commissarier thet for gaat anseer, och samme
irringer met retten atskillie.
Hvilcket er mit svar paa the Svenskis besvering thenne forbemelte
punct anrørendis.
Kon. Mat.s tilforordnide agent paa thet mode
hos grendtzen ved Flackebeck.
Lauge Urne til Belteberg
min handt.
Theremodt the Svenske commissarier theris anden product,
samme sag angaaindis, then 25. Februarii hafver indlagt, liudendis ord
fra ord, som efter følger:
Till thet forste, hvad belangende er, att the Danske commissariers
product och svar formelder, att hvercken Kon. Mat. udi Danmarck
eller Hans Mat.s fuldmyndige befallingsmend udi Nordlandene i Norgis
riicke hafver nogen nye skelnat eller rågang giort emellom Norge och
Sverig, sedan thet Stetinske fordrag er emellom disse loflige konninge
riicken opråttedt, ey heller nogen gammel skildnadt ladet i någen
måthe fornye eller forandre, så er ther opå the Svenske commissariers
svar, att ther intet hafver verit klaget, att någen nye rågang er lagdt
eller gammel skeldnadt forandret, seden thet Stetinske fordraget blef
opråttet, uthan thet hafver verit klaget, therofver mand sig ennu be
sverger, att Svergis crone vårder formeent sin rettigheet, som hun af
alder udi Lappemarcken haft hafver och hende efter thet Stetinske
fordraget ubehindret niutte bor, och att the Norske befallingsmendt
stige utofver the sedvaanlige bruck, som i Lappemarcken hafver varet,
och icke alleniest formeent Svergis crone att oppeberge then rettigheet,
som hon af alders tiid hos Siofinderne hafver haft bredevidh the
Danske och Rydske, uthen och tåget skat af Svergis riigis Lapper, som
aldrig tillforende hafver skattet till Norrige, efter såsom mand vill thet
bevise med bref och vidnisbiurdl. Dette hafver mand klaget och till
en besvering indfort, hvilcket formeenis emod thet Stetinske fordrag
att vere skeed.
Till thet andre, såsom formellis, att Svergis crone icke någen for
fang eller indtrang er skeed udi nogen af disse fire Lappemarcker Pi
this, Lulå, Torn och Chim paa then eigendomb, som ligger till Svergis
riicke ofver Norgis riickis grendtze, så svaris ther så till, att hvad ind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
