Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1603. 6. April. 239
Nr, 12.
Mit uden deraf gifvis told, och at handelen icke år frii, som thet Ste
tinsche fordrag formeller, men der så år, at de Dansche commissarier
kunne beviisse, att någen toll er blefven tågen antingen af de Dansche
undersåtter eller dieris guods, såsom och att handel och vandel hafver
veret dem forbuden, når then år logligen och skåligen sched efter Sve
rigis beschrefne lag, gammelt bruck och vålfangne privilegier, då be
gerer man, att de ville tilkiennegifve, når och opå hvad tiid och rum
såsom och uthaf hvem sådant år schedt, då schall then, som thet haf
ver giort, blifve derfore tilborligen straffet.
Hvad belangende år. att the Svensche undersotter udi Danmarck
åre tollfrii, der med scheer thet, som thet Stetinsche fordraget år liick
mågtigt, thii dem boer udi Danmarck vare frii och uten besvår, men
ther Kong. Mat. i Danmarck ville opåleggie eller tåge någen toll af sinne
egene undersåtter for thet gods, de kope af de Svenske, thet år Hans
Kon. Mat. Mit och ginge sådant intet Hans Forstelige Nåde eller Sve
rigis cronnis undersåtter an, efter såsom Hans Forstelige Nåde och
hvercken ville eller kunne Hans Mat. thet formeenne. Och når man
sacken granneliga eftertenckie vill, då befindis uthi saning, att de Dan
sche undersotter gifve toll af det gods, the kope af de Svensche under
såtter udi Danmarck, mycket storre, ån som scheer af thet gods, the
Svensche kope af de Dansche i Sverige. Thi når de Dansche kiope af
the Svensche någre haster, oxner eller annidt, då mast the seden gifve
toll icke paa een ort allenne, uthen mange stader, och måstedeles ved
alle feriestader, och kunne thet och recknes Sverigis crono till besvår,
hvar thet schulle derheden tydis, efter thet er lycke emodt thet andre.
De afscheder, som år 80 och 91 giorde blefve, år rettvist, at man hafver
i acht och derutofver holler, serdiellis så mycket thenne puncten ved
kommer, efter hon år uthii thet Stetinsche fordraget grundet, men efter
icke bevist år, at the Dansche eller dieris gods år någen toll uthi Sve
rige opålagt, så gå samme afscheder den handelen intet an.
Hvad belangende år, at de Dansche commissarier formelder, at
thet Stetinsche fordraget år derfore opråtted, på thet att enighed, ven
lighed och fred schall vere ricken emellom, thet gifver man gierne ef
ter, och vil man sig till hoigste beflitte, att på Sverigis rickis side der
emod icke skall handlidt varde eller till annet gifvis årsack ån dedt,
som till god villie, venschap och naboeschap kan tienne; men når som
then eenne vil foreschrifve then andra, huru han schal med sinne un
dersotte disponere, och saaledis tilegne sig någen råttigheet utofver
thend andres land och undersåtter tvert emod thet Stetinsche fordragit,
då kan hvår och een letteligen der af tåge, att dermed handles emod
Stetinsche fordraget, ocb sig fororsacker allehonde viidtloftigdt be
tenckinde. Derfore begiere de Svensche commissarier, att efter Forste
lige Nåde hertig Carl etc, var nådigste furste och herre, eller Sverigis
crono allt her till intet hafver bekymbret sig om, hvad som Kon. Mat.
i Danmarck med sinne undersåtter hafver ordienerit, schicket och la
get, ad Hans Kon. Mat. och icke heller later thet gå sig an, hvad som
Hans Forstelige Nåde med sit ricksråd och stender stadger, beslutter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
