Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark-Norges Traktater 1589—1625 (Traités du Danemark et de la Norvége 1589—1625) - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 1603. 6. April. Nr. 12.
och disponerer, som icke år emot thet Stetinsehe fordraget, utben an
går allenne Sverickis ricke och dess undersåtter och tilhorende land.
Viidere, såsom de Dansche commissarier eblandt andre skåål och
indfore, att egiennom samme toll, som de Svensehe undersåtter udgifve,
då vendes de ifrå the Dansche kiobmån, så att dieris guods blifver
liggende, når de andres år soldt, så svaris af the Svensehe commissa
rier der såledis till, att forfarenheeten utvisser thet fast annorlunde, så
att the Dansche undersåtter blifve nu forr utaf med dieris guods och
kunne thet foryttre an nogen annen, hvorfore de och nu, meere ån nå
gen sin tillforende scheed år, Sverigis ricke med dieris gods och kop
manschap besockie; och kan hvår och en vell tenckie, att de Svensehe
undersåtte kiopslage heller med them, af hvilckes gods de befinde sig
hafve storre proflit, ån af een annan, som maste gifve sin tilborlige toll,
och then seden socker igien hos then, som godsit betaile schall, hvilc
ken och thet så mycket dyrere kope maste. Och efter thet de Dansche
åre tollfrii, och alle andre, som handle i Sverige, maste gifve theris
fulde toll, ja och de Svensehe sielf, som dieris guods utaf ricket fore,
så kan man deraf låtteligen aftage, att de Svenske undersåtter heller
med de Dansche ån någen annen handle.
Till thet sidste, hvad then clausule tillkommer, som till beslutt udi
de Dansche commissariers product anhengdt år, nembligen att then
toldordning, som udi Sverige giordt år, kan ingen god naborschap i
lengden forårsacke, så efter denne ordt see viidt ud och hafver hoot
och unseielse med sig, så begerre de Svenske commissarier, att dermed
motte heretter hafves fordrag, thii de Svensehe commissarier vete icke,
hvercken i denne eller andre måtto naget vare giordt eller handledt
emod thend venlige opråttede evige varende Stetinsehe fredsfordraget,
som i Stetin år opråttedt, ey heller till naget annidt ån thet, som kan
god naborschap och venschap af sig fode, våre orsachk gifvidt, såsom
man och forseer sig thet samme till Kon. Mat. i Danmarck och Hans
Mats undersåtter igien.
Heremod hafver hogbemelte Kon. Mats agent thend 4. Martii
indlagt sin tridie product, liudendis ord fraa ord, som efter folger:
Edle velbiurdige Sverigis rigis raad och commissarier.
Udi eders andet product angaende thend trette om tolden gifver i først
tilkiende, at efterdi en herre, nar hand sinne undersotter vil told paalegge,
da bør hand ad hafve i agt pacta och fcedera, som med andre omliggende
naaboer giort och opretted er, saa begierer i ad viide, hvem emod slig
fcedera och pacta hafver handlidt, thi hvem der emod handler, hand
giør uret, och at i eder tilforseer icke sligt enten Hans Førstelige Naade
eller eder ad kunde tilleggis. Dernest at tollen de Svensehe paaleggis,
Sverigis rigis naaboer til schade, thet begierer i x ad maa bevissis, fordi
1 0 forbigaar: i; A har; begieris, Koncept til L. Urnes Produkt: be
gierer i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
